Historik

Porten till den anrika byggnaden.

Porten till den anrika byggnaden.
Wikipedia/Celsius)

1600-talet var det sekel när vetenskapligt tänkande grundat på observationer och experiment steg för steg tog över kunskapsgrundandet och den gamla aristoteliska naturfilosofin fick vika. Mot 1600-talets slut fanns i Uppsala en person, som vid sina resor i Europa hade träffat Leibnitz och tagit intryck av den akademi, Preussische Societät der Wissenschaften, som denne hade grundat i samma anda som lett till Royal Society i England och Académie des Sciences i Frankrike. Denne man var universitetsbibliotekarien Erik Benzelius d.y. Han var teolog med vidsträckta naturvetenskapliga och tekniska intressen. Erik Benzelius svåger var den sedermera vittberömde Emanuel Swedenborg och denne arbetade i sin tur under en lång tid nära den store teknikern och uppfinnaren Christofer Polhem.

Erik Benzelius närde ända sedan sin ungdoms resa i Europa planer på att skapa ett lärt sällskap även i Uppsala. Planerna syntes dock svåra att realisera men 1710 kom genom en slump det tillfälle som gjorde det hela möjligt. Tiden var tung. Det stora kriget pågick som bäst. På senhösten kom pesten till Stockholm och rörde sig upp genom Uppland. Konsistoriet beslöt att stänga universitetet och skicka hem studenterna. Lärarna vid universitetet var nu utan uppgifter och Benzelius samlade då en handfull av de mer framstående på biblioteket, på Gustavianum, och man beslöt att träffas regelbundet. Man hade som målsättning att korrespondera med kolleger i utlandet, hämta in information om egendomliga företeelser och försöka komma fram till deras orsak, samt samla naturalier och systematisera dessa samlingar. Man ville också aktivt förmera och förmedla kunskapen inte minst inom astronomi, fysik och teknik där man alltmer kunde ana en framtida praktisk betydelse. Detta blev upprinnelsen till det som mer formellt i slutet av 1720-talet kom att få namnet Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala.

I motsats till det dåtida universitetet, som huvudsakligen var en utbildningsanstalt, kom Societeten att mera spela rollen av ett slags institut för forskning och utveckling i bred mening. Societeten har sedan dess spelat en väsentlig roll i många avseenden lokalt, nationellt och internationellt.

Redan under 1710-talet utgavs den första vetenskapliga tidskriften i Sverige på initiativ av Emanuel Swedenborg, Daedalus Hyperboraeus. Denna serie följdes av flera andra och från 1773 utges av Societeten Nova Acta Regia Societatis Scientiarum Upsaliensis där man redan i de första häftena återfinner många mycket betydelsefulla vetenskapliga artiklar, bl.a. Torbern Bergmans redogörelse för Carl Wilhelm Scheeles upptäckt av syre. Publikationsserien Nova Acta kom att spela en viktig roll som publikationsmedium för upsaliensisk naturvetenskap ända in på 1960-talet då den vetenskapliga publiceringsstrukturen började förändras och andra former för informationsspridning tog över, särskilt när det gäller doktorsavhandlingar. Under innevarande sekel har de snabba publiceringsformerna dessutom starkt förskjutits mot nätbaserad utgivning.

Societeten spelar i dag fortfarande en viktig roll för det vetenskapliga tankeutbytet, inte minst när det gäller kontaktnätet över ämnesgränser och över generationer. På samma sätt som universitet och högskolor fått en alltmer regional karaktär under de senaste åren har lärda sällskap som vår Societet fått en allt större lokal betydelse som kontaktpunkt över fakultets- och ämnesgränser.

Redan i början av 1730-talet finansierade Societeten Linnés Lapplandsresa och Societeten gav i samarbete med franska vetenskapsakademien även stöd till den berömda gradmätningsexpeditionen till Torneå några år senare. Societetens dåvarande driftmedel hade tillkommit genom att man fått tillstånd att gräva upp och försälja den vattenledning bestående av järnrör som gick från ån upp till slottet och som drottning Kristina låtit installera. Trots allvarliga försök fick inte Societeten det åtråvärda och inkomstbringande almanacksprivilegiet utan det gick till Kungl. Vetenskaps-Akademien i Stockholm som grundats 1739. Under denna period lyckas det dock Societeten att bidra till att driva frågan om den tyngsta utrustning dåtiden kände – ett astronomiskt observatorium – till fullbordan och Anders Celsius fick sin specialkonstruerade byggnad här i Uppsala som numera står frilagd från övrig bebyggelse på Celsiustorget i de centrala delarna av staden. Societetens finanser gick upp och ned under större delen av 1700-talet men genom den Ziervogel-Gyllenhaalska donationen omkring 1780 fick Societeten vissa ökade och mer stabila penningresurser och även en fastighet där man alltsedan 1789 hållit sina sammanträden.

Sedan början av 1800-talet har andra donationer gjort det möjligt för Societeten att årligen dela ut priser och belöningar med tyngdpunkt på unga forskare, vilket numera sker vid en offentlig ceremoni i början av hösten.