Charles Darwin och Kungl. Vetenskaps-Societeten
Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala har, och har haft, många berömda ledamöter bland sin skara. Linné, Faraday, Gauss, Virchow, Röntgen och, inte minst, Charles Darwin. Konrad Röntgen invaldes bara någon månad efter det att han publicerat sin första artikel om det som skulle komma att kallas röntgenstrålning. Darwins revolutionerande bok “On the Origin of Species by Means of Natural Selection” gavs ut i slutet av november 1859 och den 8 februari 1860 invaldes han som ledamot i Societeten. Förmodligen skulle han ha invalts redan vid sammanträde den 2 oktober 1859 om inte, enligt protokollet: ” Val av nya ledamöter bland botanister och zoologer av den naturhistoriska sektionen uppsköts ytterligare i anledning av professor Areschougs frånvaro och få ledamöters närvaro vid detta sammanträde.” Det är alltså inte sannolikt att “On the origin of species” var den direkta anledningen till invalet. Darwins idéer slog inte igenom omedelbart och motståndarna var många och finns som bekant i vissa kretsar kvar ännu idag.
En svensk nämns i “On the Origin of Species”, Uppsalaprofessorn Elias Fries, som också, som Societetens sekreterare, undertecknade de protokoll som jag nyss har nämnt. Dock endast i den lilla meningen: “Men nu har Fries med avseende på växterna och Westfood med avseende på insekterna påpekat att graden av olikhet de olika arterna emellan ofta är synnerligen liten just i de artrika släktena.” Beträffande Darwins svenska förbindelser kan annars nämnas att hans farfar, Erasmus Darwin, beundrade och översatte Linné, delvis till och med på vers, och att många av Darwins skrifter gavs ut av the Linnean Society.
Till de personer av Darwins samtida, som ur vetenskaplig synpunkt varit av störst betydelse för honom får nog främst räknas följande – och det är anmärkningsvärt att de alla har tillhört Societeten som utländska ledamöter (invalsår inom parentes): Alexander von Humboldt (1769-1859) – upptäcktsresande i Sydamerika, som inspirerade Darwin till hans egen resa (invald 1832); Charles Lyell (1797-1875) – geolog, hans vän och inspiratör (Lyells bok om geologin var en startpunkt för Darwins insikt om naturens och arternas föränderlighet) och tillsammans med Hooker var den som rådde Darwin till skrivandet och organiserade publiceringen av “The Origin of Species”. Lyell besökte Uppsala under sin rundresa i Sverige sommaren 1834 (invald 1853); Richard Owen (1804-1892) – vän (till att börja med) skrev om geologiska preparat och utdöda djurskelett från pampas, som Darwin tagit hem från sin resa. Boken utkom 1840. Han tog dock avstånd från “The Origin of Species” (invald 1860 – samtidigt med Darwin); Asa Gray (1810-1888) – amerikansk botanist, fick hela Darwins hypotes sammanfattad (för första gången) i ett brev 1857 efter att Darwin blivit skakad när Alfred Russel Wallace kontaktade honom med ett manuskript med samma idé om det naturliga urvalet (invald 1850). Joseph Dalton Hooker (1817-1911) – vän, botanist, träffade Darwin redan 1837, sov med En naturforskares resa runt jorden (utkom 1839) under huvudkudden. Var den, som tillsammans med Lyell, såg till att Darwin gav ut “The origin of species” (invald 1865); Thomas Henry Huxley (1825-1895) – Darwins “bulldog” (invald 1875).